sakta men säkert.

det är påväg. jag känner det på mig. ångesten, stressen och allt det där.
jag orkar inte just nu, jag har inte tid med det heller. jag har saker att göra, ställen att vara på.

allt kan dra åt helvete.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback