nono.

jag är inte duktig längre. det är trist. innan var jag riktigt talangfull när det kom till att skriva dikter. fick alltid massa beröm för mina dikter. mina vänner använda dom nästan överallt innan. träning ger färdighet. dags att börja träna igen.

tänkte dela med mig av en jag skrev igår. som sagt, jag är inte duktig längre. säg gärna vad ni tycker, det uppskattas.

kan jag få låna ditt lysande leende när mitt har slocknat?
kan jag få låna dina underbara ögon när mina förblir dystra?
mörkret drar igenom från topp till tå
håll om mig, försäkra mig om att jag kommer sluta lida
kyss mig ömt på min kind när tårarna faller från mina dystra ögon
le mot mig när mina mungipor sakta faller ner till något ledsamt


förlåt att den är rätt ledsam. det var min känsla då jag skrev den.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback