release me

gud vad dålig jag har varit på att uppdatera denna helgen. men jag har något att skylla på, jag lovar! pappas dator är så otroligt seg så man orkar inte ens tänka tanken på att använda den typ. utan istället ligger man i soffan och kollar på tv eller fular sig med sin otroligt underbara stora syster som jag även fått med på hultsfredsfestivalen nu.. YIPPIEEEE! vi har även lånat annikas kamera nu i helgen och fotat en massa. så en massa bilder kommer jag att lägga upp så fort hon har skickat dom!

nu är jag äntligen hemma från pappa, puh.. det tar på krafterna att göra ingenting alls faktiskt. tro det eller ej. jag måste alltid ha något att göra känns det som, annars blir jag helt galen. men ibland kan det vara skönt att bara koppla av en helg. men alltid lika skönt att komma hem till sitt rum, sin dator, sin säng och allt det dära igen. borta bra men hemma hos mamma bäst skulle jag vilja säga.

ikväll så kommer josefin hit och myser med mig. får se vad vi har tänkt att göra. kanske blir att vi slår upp bäddsoffan och chillar film där, det är otroligt skönt att sova i den bäddsoffan.. fråga bara sarah! hon däckade ju direkt.

jag behöver skriva av mig lite.. och jag struntar i om ni bryr er eller inte faktiskt.

jag vet inte vart jag ska börja.. allt du har sagt? betyder det ens något för dig? för det gjorde det för mig. du var den bästa killen jag visste. du ska bara veta allt bra jag har sagt om dig till alla mina vänner. jag var helt förtrollad varje gång jag nämnde ditt namn. jag vet om att det blev lite krångligt med att jag fick känslor för dig. men du sa att du kunde klara det, även jag. jag försöker så gott jag kan. men allt prat om att jag var bäst? att du tillochmed älskade mig? att jag var en sån bra vän? var allt skit snack eller vad är det frågan om. den senaste tiden har varit svår för mig, tack vare dig. du vet om att om jag inte har dig vid min sida så känner jag mig svag. du är en av mina bästa vänner. jag älskar dig. men du skiter fullständigt i mina känslor just nu. du svarar inte på sms, knappt när man skriver på msn, du hör aldrig av dig. jag är besviken, så otroligt besviken faktiskt. du vet vem du är och jag hoppas att du tar åt dig. för jag klarar inte av detta längre. jag orkar inte gå runt med gråtet i halsen hela tiden för att jag inte vet vart jag har dig. jag visste det innan, men nu har jag ingen aning längre. jag vill bara att allt ska kunna vara som det var innan. tell me baby, where did i go wrong? jag behöver ett svar. nu. jag orkar inte vänta längre. detta är inte mitt problem längre, utan ditt. du får stå för det du orsakat. jag kräver en förklaring och jag hoppas att du har en för jävla bra anledning till att ha sårat mig.

he's a fool..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback